Tekniska krav på tryckfilerna
KPrint tryckprofil och inställningar- Ladda ner
Instruktion att exportera PDF filer – Ladda ner
Indesign PDF exportförinställningar – Ladda ner
Profil för bestruket papper- pso-coated_v3
Profil för obestruket papper – pso-uncoated_v3_fogra52
PDF-filerna ska vara gjorda i enlighet med standarden PDF/X:1a (2001) och i oseparerad (composite) form.
Alla de fonter (typsnitt) som använts bör vara inkluderade i PDF-filen.
Trycksakens skärmarkering (trim box) bör ligga exakt i mitten på utgångssidan, till vilken man symmetriskt har lagt 3-5 mm utfall.
Alla bakgrunder, linjer, bilder m.fl. layoutelement, som sträcker sig till kanten av det rena formatet, ska ombrytas 3-5 mm över formatets kant, så att de sträcker sig till utfallet.
Alla texter, sidnummer och andra layoutelement, som inte i någon händelse får gå förlorade under efterbehandlingen (stansning, skärning, vikning, bindning osv. måste vara på minst 3 mm avstånd från sidans kanter.
Alla tryckfiler ska vara ombrutna i skalan 1:1.
Den optiska upplösningen på bilder av god kvalitet, dvs. resolutionen (dpi), ska vara densamma som dubbel rastertäthet (lpi), men absolut inte under 200 dpi . På digital väg höjd resolution förmår kontrollsystemet för tryckförberedelserna inte upptäcka. Tryckeriet ansvarar inte för försämrad kvalitet på denna grund.
Trycksakernas arkmontering utförs på tryckeriet, därför ska sidorna vara separat i tryckfilen, inte ombrutna parvis tillsammans.
Ett undantag är pärmfilen till en bok med limbindning, som kan vara sammanmonterad med ryggen (innerpärmarna är också pärmar och ska likaså vara hopmonterade med ryggen). I det fallet ska man absolut beakta bokens rätta ryggtjocklek, som beror på innehållets sidantal och materialets tjocklek.
Tryckfilen för pärmarna till en bok med limbindning kan ombrytas också som en separat sida och monteringen görs av tryckeriet. I så fall består tryckfilen av 5 sidor: frampärm+framinnerpärm+bakinnerpärm+bakpärm+rygg.
I tryckfilen för trycksaker med många sidor ska alla sidor vara i sidornas rätta ordning som en fil. Om trycksakens innehåll och pärmar trycks på olika material kan de vara separata tryckfiler. OBS! En sida utan layout (tom sida) är också en sida och ska vara på sin egen rätta plats i tryckfilen!
I enlighet med trycksakens färgsättning, antingen CMYK, SPOT eller CMYK+SPOT, ska färgerna i tryckfilen vara konverterade till vederbörande färgrymd.
Om en tryckfil innehåller RGB- eller Lab-färger, kan de valda färgtonerna vid den automatiska konverteringen av dessa färger till CMYK -färgrymden på tryckeriet skilja sig ansenligt från de konverterade. Det samma gäller också vid automatisk konvertering av SPOT -färger till CMYK.
Vid layouten av en trycksak bör man absolut beakta att:
Tryckeriet automatiskt ändrar alla svarta (K-100 %) objekt (texter, linjer, bakgrunder) till övertryck, man gör med andra ord black overprint. När man behöver använda svart utan övertryck, ska dessa objekt ombrytas enligt detta (C-1%, M-1%, Y-1%, K-100%)
Tryckeriet utför trapping av gränslinjerna på objekt med olika färgtoner.
När den summariska färgprocenten (TIL) i tryckfilen överskrider den tillåtna summariska färgprocenten för det valda tryckpappret, minskar tryckeriet motsvarande ICC -profil med användning av högst det värde som är tillåtet för den.
I tryckfilen för trycksaker som ska stansas ska stanslinjen i layouten vara ombruten med spot -färger i vektorgrafik och vara i overprint.
De linjer av olika typ som används på stansritningen ska vara ritade i följande färger: skärning- röd, falsning- grön och perforering- gul.
Vid utformningen av stansritningen ska man beakta att avståndet mellan stanslinjor bör vara minst 3mm.
Layoutelement som präglas och UV-lackas ska vara ombrutna i linjegrafik, med spotfärger som skiljer sig från de färger som används i layouten och övertryckbar (overprint). Layouten av präglingen (UV-lackeringen) kan också befinna sig i en separat fil eller på en sida i tryckfilen, men absolut på samma underlag och med samma placering. När både prägling och UV-lackering har använts i trycksaken, ska de vara ombrutna med olika spotfärger.
Vid prägling ska präglingsriktningen vara märkt (nedåt eller uppåt).
De element som utförs i folietryck bör vara ombrutna med spotfärger som skiljer sig från den övriga layouten och vara övertryckbara (overprint). När man i layouten har använt många folier i specialfärger, ska de ombrytas med olika spotfärger.
I folietryck är kastet i exaktheten i appliceringen av layoutelementen 1mm. Detta bör absolut beaktas vid ombrytningen.
Klichéerna för folietryck tillverkas genom etsning. På den grund är linjer (även negativlinjer) med en tjocklek under 0,3 mm inte möjliga.
Om de krav som uppräknats i det föregående inte har följts har tryckeriet rätt att avvisa det framlagda materialet för att bringa det i enlighet med kraven. Om en tryckfil inte uppfyller de angivna villkoren, kan tryckeriet inte garantera en högklassig trycksak. Förbättringar som görs av tryckeriet är avgiftsbelagda.
Rekommendationer för tryck- och layoutfiler:
Slutresultatet vad gäller en trycksak beror i mycket hög grad på färgupplösningen i de bilder som använts i layouten. För att åstadkomma en högklassig trycksak bör man absolut beakta det material på vilket man trycker. I enlighet med materialet ska man välja rätt ICC-profil för att konvertera bilderna från RGB-färgrymden (i vilken fotobearbetning i allmänhet görs) till CMYK -färgrymden, som används vid tryckning. Användning av korrekt ICC-profil säkrar den punktökning, det färgmaximum (TIL) och möjligast liten skillnad i färgton, kontrast m.fl. differenser som rekommenderas för varje material. Det är också mycket viktigt att vid valet av färgtonen för grafiska objekt använda rätt färgkatalog. Färgtoner med samma kod kan skilja sig väsentligt när de trycks på bestruket och obestruket material. Det är också viktigt att layoutdatorns bildskärm är regelbundet kalibrerad och att datorns arbetsbord är inställt för materialet i fråga.
Därför bör man när man gör en tryckfil inleda layoutprogrammet med att ställa in arbetsbordet i enlighet med materialvalet.
De mest använda materialet på tryckeriet K-Print och de ICC-profiler som lämpar sig för dem:
Högbestruket glättat (Gloss) papper: PSOcoated_v3.icc Tryckrastertäthet 175 lpi
Högbestruket matt (Silk) papper: PSOcoated_v3.icc Tryckrastertäthet 175 lpi
Lättbestruket matt (Matt) papper: PSOcoated_v3.icc Tryckrastertäthet 150 lpi
Obestruket (Uncoated) papper: PSOuncoated_v3_ FOGRA52.icc Tryckrastertäthet 150 lpi
Bestrukna kartonger: PSOcoated_v3.icc Tryckrastertäthet 150 lpi
Obestrukna kartonger: PSOuncoated_v3_ FOGRA52.icc Tryckrastertäthet 150 lpi
När man i en trycksak använder olika slags material (t.ex. pärmarna till en bok på Gloss-papper och innehållet på obestruket papper), ska man beakta detta också när man gör tryckfilen.
Man ska absolut också beakta olika bindningar när man gör layouten.
I en limbunden bok limmas fram- och bakpärmen i ca 7 mm:s utsträckning på innehållets fram- eller baksidesinsida, i layouten av innehållet i en limbunden bok bör man därför lämna minst 10 mm mellan sidornas innerkant och layouten.
I en broschyr ska man beakta att de inre arken förskjuts utåt i samma mån som materialets tjocklek. Tryckeriet kan kompensera detta (creeping) i fall man inte har använt bilder och texter som sträcker sig från en sida till en annan. Om man önskar använda sådana layoutelement, ska de viktiga layoutelementen (texterna, sidnumren osv.) ombrytas på tillräckligt avstånd från sidans ytterkant.
I layouten av trycksaker med spiral- och wire-o bindning ska man beakta att den kant av trycksaken som förses med spiral perforeras. Perforeringens avstånd från sidans kant är 7 mm, om en hängögla tillfogas 10 mm.
